Familjeterapi - en systemisk terapiform

Bakgrund

Familjeterapi är en form av psykoterapi där man arbetar med hela eller delar av familjer för att lösa problem, bemästra svåra livssituationer och komma vidare i kriser. Familjeterapi introducerades i Sverige redan i slutet av 1960-talet, och har sedan dess utvecklats och fått en bred spridning över hela landet. Genom att man tidigt kunde påvisa positivt dokumenterade effekter av familjeterapi, blev denna riktning en av de första som godkändes för legitimation som psykoterapeut i Sverige. Familjeterapi uppstod som en reaktion på erfarenheter av individuella behandlingar, där man ofta kunde se att behandlingseffekter gick tillbaka efter att individen återvänt till sin familj. Man började förstå mer om hur en familj kunde bidra till både uppkomsten och vidmakthållandet av problem. På senare år har familjens betydelse i dessa avseenden betonats allt mindre. Desto större vikt fäster man numera vid familjen som en positiv resurs för övervinnandet av olika svårigheter. Sedan mer än tjugofem år tillbaka bedrivs en systematisk utvärderingsforskning inom familjeterapiområdet i Sverige.

Familjeterapi och andra former av familjesamarbete

Familjeterapi är en form av psykoterapi som bedrivs av därtill speciellt utbildade personer. Familjeterapi är ett gemensamt frivilligt projekt med överenskomna mål och arbetsformer. Den kan bedrivas i privat eller offentlig regi. Familjeterapi skiljer sig från andra former av familjebehandling, familjestöd och familjesamarbete som förekommer inom psykiatrin, socialtjänsten och i den privata sektorn genom dels psykoterapeutens speciella utbildning, dels det speciella psykoterapeutiska kontrakt som utformas.

Teori

Teoretiskt grundar sig familjeterapin på systemteorin. Denna innebär i korthet att i ett mänskligt system är helheten alltid mer än summan av delarna. Delarna i ett system hänger samman i ett ömsesidigt samspel, där alla delar påverkar de andra. Sker en förändring i en del av systemet så påverkas också de andra delarna. Detta har stora konsekvenser för psykoterapin. Det innebär till exempel:

 
    Samrådsforum för psykoterapi

    Utbildningar med examensrätt

    Adresser intresseföreningarna
 

    Existentiell psykoterapi

    Familjeterapi

    Gruppsykoterapi

    Kognitiv beteendeterapi

   
Hypnospsykoterapi

    Psykoanalys

    Psykoanalytisk parpsykoterapi

    Psykodynamisk barn- och
    ungdomspsykoterapi


    Psykodynamisk psykoterapi

    Relationell psykoterapi
 

    FORSKNINGSÖVERSIKT

 
  1. Att en förändring i en del av ett system, t.ex. en familj, kan motverkas eller förstärkas av andra delar i systemet. Ett psykoterapeutiskt förändringsarbete kan alltså bli mer verkningsfullt om olika delar av det system som omger den lidande personen engageras i processen.
  2. Att en förändringsprocess kan bli mer intensiv om flera personer ur samma familj tar med sig erfarenheter från gemensamma samtal och arbetar vidare med detta också mellan samtalen. På så sätt kan psykoterapin ofta bli både kortare och mer intensiv.
  3. Att en återgång till tidigare problembeteende blir mindre sannolik, om de närstående har genomgått en gemensam förändringserfarenhet.
     

Systemteorin är också en teori för att beskriva processer inom individen och mellan individer. Inom individen samspelar handlingar, tankar och känslor på ett sådant sätt att de ömsesidigt påverkar varandra. De individuella psykoterapierna har olika inriktning beroende på om de fokuserar mest på handlingsaspekten, på känsloaspekten eller på tankeaspekten. Men också mellan individerna i en familj samspelar handlingar, tankar och känslor i system. Det innebär att familjeterapeuten kan arbeta både med systemet av känslor, av tankar och av handlingar. Ibland arbetar familjeterapeuten huvudsakligen med vad man gör, interaktionssystemet. Samtalen blir möten där man utforskar vad man kan göra annorlunda. I andra lägen arbetar man mer med tankarna, föreställningarna, hur man i familjen tänker om vad som är möjligt och omöjligt. Systemteorin säger att en förändring på en systemnivå åtföljs också av förändringar på andra nivåer.

Systemteorin är en övergripande teori. Men familjeterapeuten använder sig också av utvecklingspsykologiska, psykiatriska, inlärningspsykologiska och socialpsykologiska teorier för att vägledas i sitt arbete.

Det salutogena perspektivet

Familjeterapi i Sverige idag kan se mycket olika ut idag, men ett förenande drag är vad vi skulle kunna kalla ”Det salutogena perspektivet” (Det hälsofrämjande). Det innebär två saker. För det första att man grundar sig på kunskaper om vad det är för faktorer i människors liv som skapar hälsa. (I psykoterapins tidiga historia tänkte man tvärtom, man fokuserade helt på att försöka förstå vilka faktorer som skapade sjukdom och problem.) Det innebär att familjeterapeuten genom samtalen försöker bidra till att klienternas liv blir begripliga, hanterbara och meningsfulla. Det salutogena perspektivet innebär vidare att terapeuten har sitt huvudintresse inriktat mot här och nu och mot framtiden, medan det förflutna spelar en bakgrundsroll. Terapeuten är också förhållandevis mer intresserad av att urskilja resurser och positiva erfarenheter än av brister och ofullkomligheter. Det salutogena perspektivet utesluter inte att man också fokuserar på svåra upplevelser, men detta kommer att ta mindre plats än många föreställer sig.

Vad är familjeterapi bra för?

Familjeterapi har prövats på en mängd psykiatriska, sociala och relationella problem. De bäst dokumenterade effekterna vid stora jämförande vetenskapliga studier har visats vid en mängd olika beteende- och känslomässiga problem hos barn och ungdomar. Därför har familjeterapi sedan länge en stark plats som behandlingsmetod vid våra barn- och ungdomspsykiatriska kliniker. Vidare har det visat sig vara framgångsrikt vid arbete med äktenskapskriser och samlevnadsproblem inom äktenskapet. Med vuxna klienter har familjeterapi utvärderats med positiva resultat vid missbruk i olika former och vid allvarlig psykisk sjukdom. Allt fler studier visar också på familjeterapins roll vid behandling av svåra kroppsliga sjukdomstillstånd både hos barn och vuxna. När familjeterapi har jämförts med andra psykoterapiinriktningar, har resultaten oftast varit att familjeterapi är lika bra, i några fall bättre än andra metoder. När det gäller anorexi, utagerande beteende och kriminalitet hos ungdomar finns särskilt god dokumentation om effektivitet.

När bör familjeterapi väljas?

Känslomässiga och beteendemässiga problem hos barn och ungdomar.

Relationsproblem inom familjen eller äktenskapet.

Som en nödvändig del i en sammansatt behandling när det gäller:
Svår psykisk sjukdom.
Missbruk.
Våld inom familjen.

Familjeterapi är en väl beprövad metod med effekter jämförbara med andra psykoterapeutiska metoder avseende:
Ångest, depression, kriser och olika anpassningssvårigheter.

Familjeterapi kan vara den enda möjliga psykoterapeutiska metoden när målpersonen själv inte är tillräckligt motiverad för ett krävande förändringsarbete, men där det finns en engagerad familj som tillsammans kan få ett psykoterapeutiskt arbete igång. För människor som kommer från en mer familjeorienterad kultur än den svenska är det ofta naturligt att välja familjeterapi.

Hur går det till?

Vanligen får den sökande själv bestämma vilka familjemedlemmar som ska delta vid det första samtalet. I allmänhet är det en fördel om så många som möjligt som bor under samma tak kan delta från början. Därefter avtalas gemensamt vilka som ska delta. Det kan variera mycket under terapins gång. Även individuella samtal kan förekomma inom en familjeterapis ram. Ofta kan stora förändringar uppnås på relativt få samtal. Det är vanligt att en familjeterapi innehåller mellan fem och femton samtal under ett års tid. I vissa fall kan en behandling bli längre. Ett samtal är mellan 45 och 90 minuter långt. Metodiken avpassas till deltagarnas ålder och stil. Många familjeterapeuter föredrar att ge hemuppgifter mellan samtalen. Förutsättningen för att familjeterapin skall lyckas, och det gäller ju all psykoterapi, är att en god kontakt mellan terapeut och familj etableras tidigt. Terapeuten lämnar oftast stor frihet till deltagarna att välja vad man bör prata om, men hon är i allmänhet relativt aktiv och styrande i hur samtalet förs. För att ett samtal ska bedrivas så effektivt som möjligt, föredrar många terapeuter att arbeta i co-terapipar. I vissa fall kan man få möjlighet att ha ett team som deltagare i samtalet. Teamet kan då via reflektioner bidra till att samtalet förs framåt och man fördjupas i sin förståelse av problemen. Även videoåtergivning av samtal kan i vissa fall vara ett värdefullt hjälpmedel.

Vilka olika familjeterapeutiska metoder finns det?

Familjeterapin har utvecklats i mötet med olika typer av problemställningar till att bli alltmer specifik. Här följer några av de i Sverige mer kända varianterna av familjeterapi.

Systemisk familjeterapi kan dels beteckna de flesta familjeterapier som bygger på systemteoretisk grund, men det kan också betyda en mer specifik form där man arbetar med en speciell intervjuteknik och undviker att ge familjen direktiv. Systemiska principer kan också tillämpas i psykoterapeutiskt arbete med individer och grupper.

Narrativ terapi inriktar sig på att lyssna efter familjens berättelse och att i samspel omskapa den.

Lösningsfokuserad familjeterapi inriktar sig snabbt på att finna och förstärka familjens egen väg till lösningar.

Funktionell familjeterapi och multisystemisk terapi (MST) är vetenskapligt utprövade metoder som speciellt riktas till ungdomar med asocialt utagerande.

Marte Meo och Barnorienterad familjeterapi är metoder som inriktar sig på samspel mellan föräldrar och mindre barn, och där videoåtergivning spelar en stor roll.

Psykopedagogisk familjeterapi har ett tydligt pedagogiskt innehåll och tillämpas mest vid psykiatriska och somatiska sjukdomstillstånd.

Det viktiga för den som söker hjälp är inte att hålla reda på alla dessa metoder, utan att diskutera med psykoterapeuten om hur hon arbetar och att man gemensamt kommer överens om ett arbetssätt som passar båda parter.

Var kan man få familjeterapi, och vad kostar det?

På barnpsykiatriska kliniker, på vuxenpsykiatriska kliniker och på många kommunala familjerådgivningar finns det legitimerade psykoterapeuter med familjeterapeutisk inriktning. I de större städerna finns det också i allmänhet privatpraktiserande familjeterapeuter under rubriken ”Legitimerade psykoterapeuter” på Gula Sidorna. Kan man få remiss till en privatpraktiserande familjeterapeut kostar samtalet som ett besök i landstingets sjukvård. Annars får man vara beredd att betala 800 kr – 1200 kr per samtal. Legitimerade familjeterapeuter utbildas på universiteten i Lund, Göteborg, Linköping och Umeå samt vid enskilda institut i Stockholm.

Referenser

Orientering om familjeterapi

Abrahamsson, E., Berglund, G. (1997). Skapande konversation. Möten med familjeterapeuter och deras idéer. Stockholm: Mareld.

Carr, A. (2000). Family Therapy, Concepts, Process and Practice. London: Wiley.

Gurman, A. S., Knisker, P. D. (eds) (1991). Handbook of family therapy, vol II. New York: Brunner/Mazel.

Hansson, K., Sundelin, J. (red) (1995). Familjeterapi. Tillämpningar ur ett svenskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Hårtveit, H., Jensen, P. (2005). Familjen plus en. En resa genom familjeterapins praktik och idéer. Stockholm: Mareld.

Lundsbye, M. et al (2000) Familjeterapins grunder. Ett interaktionistiskt perspektiv. Stockholm: Natur och Kultur.

Olsson, H., Petitt, B. (1999). Familjeterapilexikon. Stockholm: Mareld.

Forskning om familjeterapi

Carr, A. (2000a). Evidence-based practice in family therapy and systemic consultation. I Child-focused problems. J Family Therapy, Vol 22 29-6.

Carr, A. (2000b). Evidence-based practice in family therapy and systemic consultation. II Adult-focused problems. J Family Therapy, Vol 22 273-295.

Cotrell, D., Boston, P. (2002). Practitioner review: The effectiveness of systemic family therapy for children and adolescents. Journal of Child psychology and psychiatry, Vol 43 573.

Diamond, G. S. et al (1996). Current status of family-based outcome and process research. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry, 35:1, jan 1996.

Hansson, K. (2001). Familjebehandling på goda grunder. En forskningsbaserad översikt. Stockholm: Gothia.

Hansson, K., Cederblad, M. (2004). Sense of coherence as a metatheory for salutogenic family therapy. Journal of family psychotherapy, Vol 15 nr 1-2, 39-54.

Jones, E., & Asen, E. (2000). Systemic couple therapy and depression. London: Karnac.

Lundblad, A-M. (2005). Kärlek och hälsa. Parbehandling i ett folkhälsoperspektiv. Akademisk avhandling, Göteborgs Universitet.

Sundelin, J. (1999). Intensive family therapy – a context for hope put into practice. Akademisk avhandling, Lunds Universitet.

Svenska föreningen för familjeterapi – sfft

sfft bildades 1987 i samband med den första nordiska kongressen i familjeterapi 1987 i Linköping. Inom föreningen finns åtta regionala föreningar som alla ger ut medlemsblad och arrangerar föreläsningar, workshops och andra lokala aktiviteter. Riksföreningen arrangerar en årlig konferens och ger ut tidskriften Svensk Familjeterapi. Vart tredje år arrangeras tillsammans med övriga länder en nordisk kongress. Föreningen är öppen för alla som är intresserade av familjeterapi. Den har c:a 1000 medlemmar. Gå med via hemsidan nedan.

Riksföreningen är medlem i NFTO, National Family Therapy Association.

Hemsida: www.sfft.se
 

 
 

Familjeterapi

Om psykoterapiforskning

Den familjeterapeutiska forskningen står idag på fast grund både internationellt och nationellt. Bara under det senaste året har tre doktorsavhandlingar inom området publicerats i Sverige. Forskningen inriktar sig huvudsakligen på tre delar; effektstudier, processtudier och cost-benefit studier. Med effektstudier avses undersökningar om en viss behandling har avsedd effekt eventuellt i jämförelse med andra behandlingar. Med processtudier avses att undersöka vad eller vilka faktorer som har effekt inom en viss behandling eller över flera behandlingsformer (commonfactor forskning). Med cost-benefit undersökningar avses studier som lägger tonvikten vid ekonomiska kostnader/utfall av behandlingar. Vidare har man inom familjeterapikretsar utvecklat vad som kallas samforskning mellan kliniker och familjer. Den fokuserar på att fördjupa förståelsen av vad som är verksamt i den psykoterapeutiska processen. Denna kvalitativa forskning uppmärksammas sällan i forskningsöversikter.

Forskning och vetenskapliga resultat

Den familjeterapeutiska forskningen kan uppvisa positiva resultat inom alla dessa områden. Man kunnat konstatera klara positiva effekter av familjeterapi inom en rad problem; barn med beteendestörningar, ungdomsasocialitet, missbruk (både hos barn och vuxna), psykosomatisproblem hos barn och ungdom (svårinställd diabetes, anorexi, allergiska tillstånd), överviktiga barn, psykoser och par/äktenskapsproblem samt depression hos ungdomar och vuxna. I Sverige har en rad studier inom olika områden bedrivits, både randomiserade studier och uppföljning av en undersökningsgrupp (föräldrautbildningar, Marte meo, Multidimensional treatment fostercare, Multisystemisk terapi, Funktionell familjeterapi, överviktiga barn, anorexi, svårinställd diabetes och familjebehandling på avdelning, psykoser och par/äktenskapsterapi).

Aktuell och framtida forskning

Under det senaste årtiondet har det kommit flera intressanta processtudier som gäller familjeterapi. Det är viktigt att skilja på processtudier från individualterapi och familjeterapi eftersom den terapeutiska ”settingen” är helt annorlunda. Detta betyder att resultat från individualterapi sannolikt inte direkt kan överföras till familjeterapi. Ett viktigt begrepp är ”adherence” - modelltrogenhet. Flera studier har visat att om terapeuter följer den modell som är beskriven i en manual blir behandlingsresultaten generellt bättre. Dessutom har man kunnat visa att dålig manualtrogenhet kan ge sämre behandlingsresultat än ”behandling som vanligt”. Man har också kunnat visa att olika terapeutbeteenden sammanhänger med bättre resultat (Alexander et al 2000) samt att vissa interventioner sammanhänger med positivt utfall. Ett annat viktigt begrepp i psykoterapiforskningen är ”allians” . Då det gäller familjeterapi är detta också viktigt, men ter sig något annorlunda än i individualterapi. Här har man kunnat visa att det är viktigt att ha god och jämn allians mellan de olika familjemedlemmarna för att undvika avhopp i terapin.

Cost-benefit forskningen är som helhet förbisedd vilket är förklarligt eftersom det är komplicerat att ta reda på behandlingskostnader. Internationellt finns emellertid flera bra exempel. Också i Sverige finns flera exempel. Per Gustafsson var tidigt ute och visade att en ganska liten familjeterapiinsats gav betydande vinster avseende vårdkostnader för psykosomatiskt sjuka barn. Även familjeinterventioner från inlärningsteoretiska utgångspunkter, som föräldraträningsprogrammet KOMET, har visat sig ha klart påvisbara förebyggande effekter. En påbörjad nationell studie avseende Multisystemisk terapi (MST) kommer också att kunna jämföra kostnadseffektivitet avseende olika behandlingar. Preliminära resultat pekar mot att utfallet av MST är likartad med ”behandling som vanligt”.

Familjeterapi kommer troligen att utvecklas mycket inom det medicinska området, då i kombination med andra behandlingsinsatser. Redan nu har man kunnat visa att det är viktigt att ha ett familjeperspektiv vid neurologiska problem. Inom en snar framtid kommer det att bli vikigt inom genetisk rådgivning och i anslutning till beteendegenetiska frågeställningar, speciellt som allt gedignare forskning kommit fram till hur interaktionen mellan gener och miljö fungerar.

Referenser

Aos, S., Phipps, P., Barnoski, R., & Lieb, R. (2001). The Comparative Costs and Benefits of Programs to Reduce Crime. Olympia: Washington State Institute for Public Policy.

Axberg, U. (2007). Assessing and treating three to twelve-year-olds displaying disruptive behaviour problems. Doktorsavhandling. Göteborgs Universitet, Psykologiska institutionen.

Gustafsson, P. A. (1987). Family interaction and family therapy in childhood psychosomatic disease. Doktorsavhandling: Linköping, Hälsouniversitetet.

Gustle, L-H. (2007). Implementering och korttidsuppföljning av multisystemisk terapi. Doktorsavhandling: Lunds Universitet, Institutionen för psykologi.

Hansson, K. (2001). Familjebehandling på goda grunder: en forskningsbaserad översikt: CUS & Gothia.

Hedenbro, M. (2006). The family triad - the interaction between the child, its mother, and father from birth to the age of 4 years old. Doktorsavhandling: Karolinska Institutet.

Leff, J., Vearnals, S., Wolff, G., Alexander, B., Chisholm, D., Everitt, B., et al. (2000). The London Depression Intervention Trial Randomised controlled trial of antidepressants v. couple therapy in the treatment and maintenance of people with depression living with a partner: clinical outcome and costs. British Journal of Psychiatry, 177, 95-100.

Lundblad, AM. (2005). Kärlek och Hälsa. Parbehandling i ett folkhälsoperspektiv. Doktorsavhandling: Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap, Göteborg.

Sundelin, J. (1999). Intensive family therapy – a context for hope put into practice. Doktorsavhandling: Lunds Universitet.

Robins, M. S., Turner, C. W., Alexander, J. F., & Perez, G. A., (2003). Alliance and Dropout in Family Therapy for Adolescents With Behavior Problems: Individual and Systemic Effects. Journal of Family Psychology, 1(4), 534-544.

Trovell, J., Joffe, I., Campbell, J., Clemente, C., Almqvist, F., Soininen, M., et al. (2007). Childhood depression: a place for psychotherapy: an outcome study comparing individual psychodynamic psychotherapy and family therapy. European Child and adolescent psychiatry 16, 157-167.

   

    FORSKNINGSÖVERSIKT

 
   

2011-12-20 © Samrådsforum/mbj